madeleinespangberg

Herre min gud vilken dag. Den har varit helt sjukt från att jag vakna imorse, började med att jag vaknade av världens smärta i mitt ben så det var bara upp och ta värktabetter. Somnade inte om förren vid halv sex så då ställde jag även om klockan en timma, för jag pallade inte en morgonpromenad med mitt onda ben:(

 

Så dagen började inte bra för sen försov jag mig och fick stressa som fan. Så det var inte heller kul!! Så sätter vi oss i bilen, smärtan blev bara värre och värre så det var bara stanna bilen i vårgårda och köpa diklofenak. Sen åkte vi vidare till Alingsås, på vägen ringer jag telenor. För lillebrors mobil har inte fungerat så vi ville kolla om det var garanti kvar på den. GISSA NÄR GARANTIN GÅR UT?? Jo imorgon så mobilen måste lämnas in idag eller imorgon. Så mamma beslutar sig för att släppa av mig och Samuel på mötet och åka hem igen. Inte nog med det under samtalet med telenor hittade jag att nån sytt igen ett hål i min nya klänning som jag tog av prislappen på idag.. Ja men det var ju jävligt kul!!! Men mötet gick jätte bra iaf sen kom mamma till Alingsås och vi löste allt som inte hade velat fungerat för oss på morgonen. 

 

När jag kom hem blev ju dagen bara värre. I hallen ligger en blodpöl, likså i köket och i sovrummet ser det ut som nån styckat något. Blir rädd som fan kollar alla djuren, hittar inte Lillan. Men hittar henne till slut under sängen, går runt för att få fram henne och kolla så hon mår bra. Intill henne ligger två döda kattungar... Detta gjorde att jag blev ännu mer förbannad på förra ägaren som för de första skiter i sin katt och för det andra inte hade mage och ge henne p-piller... Fy fan vissa människor borde inte få ha djur, en sak är säker dit skall fan aldrig katten tillbaka. Ringde iaf mamma som kom hit och hjälpte mig ta hand om Lillan, tvätta av henne pch Samuel tog hand om ungarna så dem fick en begravning, på vår egna lilla djurkyrkogård.. Vi beslutade iaf att mamma skulle ha Lillan i helgen eftersom jag skulle till Billy, så jag skulle bara packa väskan och sen var jag redo för att åka.. 

 

Trodde jag ja, dagen började ju inte bra och den fortsatte fan åt helvete också.. När jag skulle packa väskan, kände jag paniken som jag väldigt ofta får innan jag skall åka till Mölndal och nu kom den med en storm.. Så helt plötsligt satt jag och grät på golvet och slängde ut alla kläderna inne på toan. Efter en stund gråtande och skrikande, sa mamma att vi skulle åka hem och äta istället så sagt och gjort. Efter detta gjorde jag ett försök till, men det gick likadant då. Så istället för att åka till Mölndal åkte jag, mamma och jan ut till stugan för att lämna pappas bil. Där blev det lite kvällsmat och efter några timmar rullade vi hemåt. 

 

Nu sitter jag och tycker jag är svag som fan som lät paniken vinna över viljan. Men den paniken som kommer i kroppen är helt sjukt. Hamnar i en värld som inte går att förklara. Imorgon skall jag göra ett nytt försök, då hämtar Billy mig i Göteborg. Det kanske bilr lättare:)