madeleinespangberg

Dag9

 

Det är alltid vemodigt att åka hem, alltid, är man vet att de kommer dröja till nästa gång men kommer hit. Jag hade så gärna velat ge mamma en resa hit upp senare i höst. För hon mår så sämst när vi åker, för hon vet att de kommer dröja ett heöt år tills hon kommer upp igen. När mamma mår dåligt, mår jag dåligt. 

 

Men på ett annat sätt längtar jag hem, hem till min lägenhet, hem till mina kissemissar, hem till min hund, hem till min pojkvän. Ja det är blandad kompott med känslor. Så magen mår väl sisådär idag, tur att jag har min proteinshake att få i mig till frukost, för något annat går nog inte ner... 

 

Men nu skall jag väcka alla, time to go home.